Ethel skulle göra det hon brukar göra på onsdagar. Hon såg inte sig själv som en särskilt rutindriven person men det var nog när allt kom omkring. Det skulle om inte annat bli uppenbart för henne just denna dag.
Onsdagar, kl 11, innebar alltid en sak. Det var då Ethel stod utanför skyltmakaren för att beställa nya skyltar för nästkommande vecka. Så hade det sett utan sedan hon började på förskolan och så skulle det nog se ut fram till dess att hon slutade. Skyltleken var det roligaste barnen visste och hon älskade att göra dem glada.
Beställningen av skyltarna gjorde henne varm i hjärtat varje gång. Hon talade med Daniel som frågade hur helgen varit och veckan börjat. Ibland unnade hon sig en kaffe men det var inte varje gång. Långt ifrån. Så, så jävla rutindriven var hon nog inte.
Sagt och gjort. När klockan slog 11 stod hon utanför dörren, log och gjorde sig redo att beställa skyltar i vanlig regi. Problemet var bara ett och det var ett stort sådant. Dörren öppnades inte. Hon tänkte att Daniel kanske glömt att hon beställde skyltar just då just på onsdagar. Det måste vara så. Han kanske var på toaletten. Eller han kanske var försenad? Så var det nog. Han kunde inte ta emot henne att beställa skyltar just nu för att han var försenad, såklart.
Ethel väntade därför i 20 minuter till. Hon skruvade på sig och såg hur pappas gamla ur snurrade på handleden. Hade Daniel gått vilse? Hon behövde ju beställa skyltar nu, annars skulle hon inte hinna tillbaka till nyponfikat. Tillslut fick hon faktiskt nog och gick in för att hitta numret till Daniel. Hon slog en signal och fick svar efter 4 signaler.
En förvånad röst svarade och det var definitivt Daniel i andra änden: ”Ja, hallå?”.
- ”Ja, hej det är Ethel. Jag ska beställa skyltar och..”
- ”Förlåt?” svarade han.
- ”Jag sa att jag ska beställa skyltar. Det är Ethel. Jag som är här, vid affären, varje onsdag klockan 11. Nu är den snart halv 12 och..”
- ”Har du glömt att ställa om klockan, Ethel?” avbröt Daniel och lät underhållen på rösten.
Det var precis det som hade skett. Ethel hade glömt att ställa om klockan till vintertid och hon fick nu bita i det ganska sura OCD-äpplet. Hon fick beställa skyltar först om en halvtimme.
- ”Jag kommer ner lite tidigare för din skull” försäkrade Daniel och lade på.